Glöd

Två gamla män, en enda lång natt, och en vänskap som surnat till besatthet under fyra decennier.

Varför börja här

Glöd är romanen som förde Márai tillbaka ur glömskan, och den är den perfekta ingången till hans värld. Nästan hela boken är ett enda samtal, en uppgörelse mellan två män som var oskiljaktiga i ungdomen och inte har talats vid på fyrtioett år. Generalen har väntat hela denna tid på att en enda gäst ska återvända så att han kan ställa de frågor som plågat honom, och Márai låter spänningen växa med en kammarmusikers kontroll. Inget här är överflödigt.

Det som gör den till den idealiska startpunkten är hur fullständigt den destillerar Márais teman till en enda drivande berättelse. Vänskap, svek, det aristokratiska Europas sammanbrott, skillnaden mellan passion och plikt, allt stiger till ytan i en form så koncentrerad att du kan läsa den på en kväll. Där hans andra böcker kan breda ut sig brinner den här stadigt mot en enda konfrontation, och den lämnar dig hungrig efter resten av honom.

Vad du kan förvänta dig

En långsam, hypnotisk monolog snarare än en händelsedriven thriller, även om den griper tag som en sådan. Prosan är formell, och skenet från stearinljus vilar över den, tung av vemod och hot. Vänta dig långa, sökande meningar och en stigande olust som infrias i de frågor Márai vägrar besvara åt dig.